söndag, december 28

Nordkorea i Thailand?

Såg för ett tag sedan några youtube filmer av en amerikan som lekte turist i Nordkorea. Han beskrev hur det kändes att vara enda gästen på ett 20 våningar högt hotell i Pyongyang och om hur han besökte en överdimensionerad raststation längs den öde fyrfiliga motorvägen som det var oklart vilka som fick åka på. Ensam på vägen var han dock. I stationen verkar han ha varit den enda gästen på månader.
Hade en liknande upplevelse nyligen här i Thailand. Fann när jag utforskade en udde för bästa fotografering av den strand jag bor vid att det låg ett lyxigt hotell där. Var fanns den tjusiga vägen dit? Var fanns annonseringen? Ingen aning och de hade snart varit öppna ett år. Fullt med personal. Managern insisterade på att visa mig runt och iväg for vi i en eldriven golfbil. Inte en gäst såg jag. Resortens lyxvillor och anläggningar helt tomma men området extremt välskött och up-and-running. Vi vandrade runt en stund och han visade mig några boenden där sviterna hade egen pool och jacuzzi. Åkte till sist upp till höjden med restaurangen. Kunde inte med annat än att äta där. Åtta servitörer och servitriser plus kökspersonal servade ett ensamt sällskap medan solen gick ned över resorten. Ett tecken på krisen? Jag har i alla fall berättat om stället för några vänner som lovat åka upp dit och äta. Utsikten var underbar men beklämmande. Att må som en prins kändes mest tomt och ödsligt.

Inga kommentarer: